Inflation, information och invasion

fredag 22 april 2022

#Inflation

Mycket talar just nu för en kraftigt stigande inflation inom många sektorer.

Rysslands anfallskrig i Ukraina, och dess ekonomiska konsekvenser, är en viktig anledning till att vi ser prisökningar på bred front.

Samtidigt kan det vara svårt att skapa sig en överblick över situationen, och ta reda på hur olika marknader och tillgångar påverkas.

Jag har därför laddat ned en stor mängd data från flera källor och visualiserar dessa med figurer och diagram.

Även om jag inte påstår mig kunna förutspå framtida utveckling, tycker jag att det finns värde i att undersöka och resonera kring historisk utveckling.

Inflationen är historiskt hög

Inte sedan tidigt nittiotal har inflationen varit så hög som den är idag.

Konsumentprisindex, eller KPIF, mäts av Statistiska Centralbyrån (SCB) och avser den genomsnittliga prisutvecklingen inom privat konsumtion i Sverige.

Det är även detta mått som utgör målvariabel för Riksbankens inflationsmål, vilket är att hålla inflationen (mätt med KPIF) till ca 2 procent per år.

Den 14e april meddelade dock SCB att inflationen stigit till 6,1 procent på 12-månadersbasis. Det är den högsta siffran sedan tidigt nittiotal: Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF)

Riksbankens främsta verktyg för att påverka den ekonomiska utvecklingen och inflationen är att anpassa nivån på Riksbankens styrränta, även känd som reporäntan.

Reporäntan är den ränta privata banker får låna eller placera pengar till i Riksbanken, och påverkar i sin tur de privata bankernas räntor till slutkund.

Kortfattat kan man säga att en högre reporänta dämpar inflationstrycket, då det blir dyrare att låna pengar.

Det motsatta gäller då reporäntan sänks. Reporäntan fungerar alltså både som en bromspedal och gaspedal för Sveriges ekonomi.

De senaste tjugo åren har, med undantag för finanskrisen 2008 och krisen i Grekland 2011, reporäntan stadigt sänkts.

Vi har till och med haft negativ reporänta under ett par år: KPIF och Riksbankens reporänta

I skrivande stund ligger reporäntan på noll procent. Detta sammanfaller med en historiskt hög inflation.

Frågan om när och hur mycket Riksbanken kan komma att höja sin styrränta är därför mycket aktuell just nu.

Som många känner till har vi även haft en lång period av stigande bostadspriser i landet.

Även storleken på de privata lånen har ökat kraftigt de senaste åren, och igår gick Finansinspektionen ut och varnade för kraftiga boprisfall.

Eftersom en höjning av reporäntan påverkar de privata bankernas räntesatser, riskerar privata hushåll ökade räntekostnader.

I synnerhet de som sitter med hög belåning.

Höjda räntekostnader påverkar även en potentiell bostadsköpares marginaler, varför lägre anbud skulle leda till sjunkande bopriser.

Om det finns något inneboende värde i ständigt ökande bostadspriser låter jag vara osagt.

Att hushållen däremot kan komma att behöva lägga en större andel av sina fria medel på räntebetalningar istället för konsumtion, kommer troligen ha ytterligare dämpande effekter på Sveriges ekonomi.

Så hur ser det ut i resten av Europa? Är de stigande priserna en isolerad svensk utveckling?

Inflation i Europa de senaste tjugo åren

Även i Europa stiger inflationen på bred front. I EU som helhet är inflationen nu den högsta på tjugo år, och EUs största ekonomier är inget undantag: Inflation i utvalda europeiska länder

Data från Eurostat visar dessutom att inflationen är något högre i EUs viktigaste ekonomier, jämfört med de nordiska länderna.

Inflationen är även stigande på andra sidan Atlanten, där USAs centralbank, Federal Reserve, nyss höjde sin styrränta för första gången på två år.

Inflationens konsekvenser kommer antagligen skilja sig från land till land. Men allteftersom en ökande andel av hushållens ekonomiska utrymme går till baskonsumtion (mat och hyra), så begränsas utrymmet för övrig konsumtion.

Detta kan leda till försämrade marginaler i många aktiebolag.

Som i sin tur kan behöva skära ner på kostnader.

Till exempel anställda.

Det är lätt att sväva iväg i en dystopisk spiral. Men det är bara spekulationer, så klart.

Jag tänkte nu ta en titt på prisutvecklingen för några av våra viktigaste råvaror.

Prisutvecklingen för råvarutillgångar

Det har talats en hel del i media om hur Rysslands krig i Ukraina kan påverka priset på bland annat konsumentråvaror och i förlängningen även orsaka svält i Nordafrika och Mellanöstern.

Vi är alla beroende av dessa råvaror oavsett vilka vi är och var vi bor, antingen direkt genom vår egen konsumtion, eller indirekt då de utgör grundläggande beståndsdelar i våra ekonomier.

Prisinflation inom energisektorn

Den största råvarusektorn är energisektorn och de mest handlade råvarorna är naturgas och råolja.

Det kommer nog inte som en överaskning för någon att både el och bränsle blivit dyrare de senaste åren.

Råoljan, från vilken olika petroleumprodukter raffineras, steg nyligen till över 100 dollar per fat.

Detta är den högsta nivån sedan finanskrisen år 2008: Råolja, pris per fat sedan år 2000

En närmare undersökning av perioden 2020 - 2022 visar en extrem period med kraftigt varierande priser.

Inledningsvis sjönk priset på råoljan, för att under en kort period till och med handlas till ett negativt pris, då Covid-situationen var som osäkrast.

Därefter har priset stigit med flera hundra procent på knappt två år.

Under februari 2022 ser vi en kraftig volatilitet i priset på råolja till följd av kriget: Råolja, pris per fat mellan 2020 till 2022

Även naturgas has stigit kraftigt i pris den senaste perioden med en trend liknande priset på råolja, dock med några rejäla toppar under senhösten och vintermånaderna.

Till skillnad från olja så handlas naturgas inte till samma pris på alla handelsplatser, och för att få ett europeiskt perspektiv på naturgaspriset inkluderade jag därför data från Dutch TTF: Naturgas, pris per MWh mellan 2020 till 2022

Möjligtvis finns det mer representativ data att tillgå för ett svenskt perspektiv. Detta får i så fall bli en framtida övning.

Som framgår av figurerna skiljer sig de amerikanska och europeiska naturgaspriserna med mellan en och två tiopotenser, därav logskala: Naturgas, pris per MWh mellan sedan år 2000

Om jag får gissa beror den stora priskillnaden på att USA har en omfattande inhemsk naturgasproduktion som framställs via hydraulic fracturing (“fracking”) i djupt liggande skifferbergarter.

Denna utvinningsteknik är inte tillåten i de flesta EU länder.

De flesta EU länder saknar dessutom de naturliga förutsättningar som krävs för att kunna tillämpa denna utvinningsteknik, med undantag för t.ex. Polen.

Notera att det amerikanska måttet USD per MMBtu har konverterats till EUR per MWh (växelkurs hämtad 2022-04-18) för att möjliggöra prisjämförelsen.

Prisutvecklingen för ädelmetaller

Ädelmetaller är en intressant sektor, då det är en grupp metaller som både används inom industrin men också handlas för sina värdebevarande egenskaper.

I synnerhet guld.

Guld anses ofta vara en säker hamn då det stormar på det ekonomiska världshavet.

Detta framgår tydligt då man kan observera pristoppar våren 2020 (Corona-pandemin) och våren 2022, sedan Rysslands invasion av Ukraina: Guldpriset (USD per troy ounce) mellan 2000 till 2020

Guldpriset ligger just nu rekordhögt kring 2000 USD per troy ounce (ca 31,1 gram).

Kanske reflekterar detta många investerares framtidssyn?

Övriga ädelmetaller (de tre mest handlade, förutom guld) uppvisar liknande utveckling de senaste två åren, med skillnader som kanske kan förklaras i deras betydelse för industrin: De fyra mest handlade ädelmetaller, USD per troy ounce

Prisinflation för spannmål

Även de mest handlade spannmålen; majs, vete och sojabönor, har i vissa fall stigit med otroliga 100 procent på bara två år.

Figuren nedanför visar dessa tre spannmål, där vetepriset representerar priset på spannmålsmarknaden i länderna runt Svarta havet, alltså den marknad som påverkas mest av kriget: De tre mest handlade spannmålen, USD per skäppa

Vetepriset steg med nästan femtio procent över en natt.

Denna reaktion representerar sannolikt marknadens oro över Ukarinas reducerade produktionsförmåga till följd av Rysslands invasion. Ukraina var världens sjätte största veteproducent år 2021.

Sammanfattning

Det är alltid trevligt att dyka in i data (vi är alla olika :)) och försöka resonera sig fram till en slutsats.

Men jag har också bara skrapat på toppen av tillgänglig data.

Inte minst i de dataset Eurostat (EUs motsvarighet till SCB) tillhandahåller finns närmast oändliga mängder data, med möjligheten att gå ned på detaljnivå och köra statistik och undersöka korrelation.

Men någonstans behöver jag också begränsa omfattningen på blogginlägget.

Kanske kan det bli något att titta på framöver (t.ex. industrikomponenter, m.m.)?

Tyvärr är slutsatsen att mycket pekar på att det ekonomiska läget kan komma att bli tuffare framöver.

Både för privatpersoner och för företag.

Sammanfattningsvis visar data att:

  • Inflationen är högre i Sverige än den har varit på över tjugo år.
  • Inflationen är högre i övriga Norden och EUs viktigaste ekonomier än den varit på över tjugo år.
  • Riksbankens styrränta, reporäntan, är närmast rekordlåg (i skrivande stund noll procent).
  • Reporäntan kommer antagligen behöva höjas. Kanske snart. Kanske mycket.
  • En höjning av reporäntan kan innebära ökade räntekostnader för privatpersoner och företag.
  • Prisökningar sker över många av de mest handlade råvarusektorerna, inklusive råolja, naturgas och spannmål

Vad är dina tankar kring framtiden?



En liten kommentar angående den långsamma publiceringsfrekvensen:

Publish or perish är ett uttryck som beskriver den press man inom akademiska sammanhang kan uppleva inför att ständigt behöva publicera nya forskningsrapporter.

Kanske kan uttrycket även användas för att beskriva känslan man som aktiebloggare upplever när man insett att det går flera månader mellan varje inlägg.

Trots att avsikten från början var att skriva regelbundet.

:)

Jag har till min stora glädje noterat att antalet besökare till bloggen verkar öka trots min låga publiceringsfrekvens och vill därför meddela att bloggen inte är nedlagd.

Jag har helt enkelt inte haft tid att skriva eftersom jag arbetat någonstans mellan 8 - 14 timmar varje dag sedan mitt senaste inlägg, inkluderat de flesta helgdagar.

Relationen till mitt jobb kan bäst beskrivs med ordet hatkärlek.

Även fast jag tycker det är ett roligt arbete kan det kännas surt att arbeta alla dessa extratimmar utan få betalt för motsvarande tid.

Men min anställning är tidsbegränsad, vilket innebär att om min avhandling inte är färdig när tiden är ute kan det bli ännu större bekymmer.

Det är således bara att bita ihop och göra jobbet. Förhoppningsvis lönar det sig i slutändan.


Valoroso är en blogg om värdeinvestering från en småsparares perspektiv. Jag som skriver är till vardags forskarstuderande inom ett naturvetenskapligt område. Jag finns även på Twitter.

0 Kommentarer


Inga kommentarer ännu

Skriv den första kommentaren!

Lämna en kommentar

Din E-postadress kommer inte visas. Obligatoriska fält markeras med *


Friskrivning

Inget av det innehåll som publiceras på valoroso.se ska uppfattas som rekommendationer. Jag tar inget ansvar för beslut som sker baserat på innehåll som konsumerats på denna webbplats.

Gör alltid din egen analys innan du investerar.

Aktiebrevet

Få en notis när jag publicerar en ny aktieanalys, utvalda blogginlägg, eller ett beräkningsverktyg:

Bloggnätverk

CasonoBlogghubbbloggportalenekonomibloggar.nuEkonomi & Finans

LogoValoroso

© 2021 - 2022 valoroso.se